Jag brukar vilja ha en backuplösning, en "plan B", till det mesta när det gäller datorer. Jag har till exempel letat en "PDF-skrivare" som, i Windowsmiljö, klarar av att ta emot ett antal utskrifter från CAD och samla dessa till en (1) gemensam fil OCH att den filen (PDF) ska vara sökbar. Där har jag gett upp.
De här makrotangentborden är två till antalet av samma orsak - att ha en extra i reserv. Den reserven kan då få göra lite nytta i Linuxmiljö.
Samma sak med mjukvaran för att "programmera". Jag har tillgång till Windows i jobbardatorn och jag har, än så länge, även Windows 10 i en gammal bärbar dator. "Plan B" i det här sammanhanget är då att kunna köra Windowsmjukvaran i Linux.
Om jag försöker ansluta via webbläsare visas detta nere till höger:
Om jag där ska lägga till en enhet kommer denna ruta upp:
Den rutan, ovan, kommer bara upp i webbläsare som har stöd för "webhid", som Chrome, Chromium, Vivaldi.
Om jag ansluter kommer nästa dialog:
Egentligen är det så att dessa makrotangentbord behövs enbart i Windows, eller rättare sagt om man har användarnamn/lösenord som består av mer än fem tecken.
Så om jag inte har jobbardator/Windows behöver jag inte dessa tangentbord heller.