Marie SWE skrev:Hur pass lättare tror ni Manjaro verkligen är att använda?
Mikael skrev:Skulle kunna testa igen förstås..
Mikael skrev:Manjaro ska kanske jämföras med LMDE i så fall.
Installationen flyter på bättre i Manjaro, än i LMDE3, om man installerar parallellt med annat system.
Högerklick i filhanteraren medger att öppna som administratör och att öppna i terminal. Dock ej "högerklick - dela ut" men jag har å andra sidan inte installerat Samba.
Hanterar mitt nätverkskort Realtek 8187 vilket inte LMDE3 gör (men Mint 18.3).
Hittar mina nätverksskrivare och installerar.
Hittar inte skannerfunktionen på min HP-skrivare. En "HP-manager" finns men den hittar ingen enhet via wifi. Dock finns något som heter engångsanslutning via USB som kanske fungerar.
Programhanteraren och Pakethanteraren tycks vara sammanslagen vilket kanske är något som Mint bör kolla på.
Testade att leta några program att installera den vägen. DoubleCommander finns, Spotify finns inte, Shutter(skärmklipp) finns inte men sökning på det pekade på ett annat liknande verktyg som såg mycket bra ut. gscan2PDF finns.
Hur det funkar om man laddar hem installationsfiler manuellt vet jag inte, vet inte ens vilket format man ska välja. .DEB och .RPM tyck ju vara tillgängligt hos de flesta programvaruleverantörer.
Googlar man så tycks ingen vilja svara utan alla menar att allt finns i förrådet. Vilket då tycks innebära (egen slutsats) att om ditt program inte finns i förrådet då blir du utan.
Så långt verkar Manjaro okej. Dock kan jag inte hitta att den är
enklare att använda, just så långt när man s.a.s. håller sig inom vad som finns med från början.
Beror väl också på vad man avser med "använda". Starta programvaror torde ju gå lika smidigt i de flesta skrivbordsdistributioner och sedan är ju användningen inom respektive program likadan.
Tror att skaparna av Manjaro, eller dess gränssnitt (Prövade Gnome), har sneglat på hur det ser ut i OS X. (fast om man ska gå från en Mac till en PC med Linux kanske elementary OS känns mer bekant redan från start)