Skulle man kanske använda Uppdateringar vs. Uppgraderingar?
Om målgruppen är "folk i allmänhet" så tror jag inte att de skulle bli särskilt mycket klokare av de termerna. I installationsanvisningen försökte jag beskriva det så här:
"LMDE-utgåvorna är så kallade
rullande utgåvor, vilket innebär att de uppdateras fortlöpande istället för att komma ut i nya versioner. Det finns både för- och nackdelar med detta".
Sedan är det väl så att Debian KAN vara aningen krångligare än Ubuntu men att den även är aningen stabilare? Eller ska man utelämna sådana påståenden?
För min del har jag inte märkt någon skillnad i fråga om stabilitet. De som väljer LMDE gör det antagligen för att slippa installera en ny version vart femte år (som vi annars gör om vi håller oss till versioner som "Maya").
Vidare detta med 32 & 64 bitarsversioner. Är det eg. oklart för den som ska ge sig på att börja med Linux?
Ja, 32-bitars är ju enda alternativet om man har en sådan processor men när behövs, egentligen, 64-bitars?
Vissa saker kan ju göras snabbare med 64 bitar. Om man har mer än 3 GB arbetsminne i datorn så krävs det ju 64 bitar för att kunna utnyttja hela minnet. I övrigt så märker de flesta säkert inte någon skillnad. BankID på fil har jag fått att fungera i alla 64-bitarsutgåvor utom KDE där det var någonting som strulade.
...gäller samma sak, som i Windows, ang. minnesstorleken, att man inte kan tillgodogöra sig mer än ca 3 GB med 32-bitar?
Minnesgränsen på 3 GB gäller för
alla operativsystem.
Skulle man enkelt kunna säga att man väljer med codec om man tänker använda datorn som "bruksdator" men att man kan välja utan dessa om man ska använda den som ex. en filserver?
Enklast om alla hämtar en version med multimediastöd. De som vill använda datorn som filserver vet nog vad de gör, tror jag.
Xfce kan man väl enkelt säga att man ska välja om man har en mycket gammal och trött dator?
Även om man bara ska ha en dator för enbart surf så gör det väl knappast något om man väljer MATE eller Cinnamon?
Eller finns annat "huvudsyfte" med Xfce?
Vilken skrivbordsmiljö man väljer är en fråga om tycke och smak. Själv föredrar jag Cinnamon - andra gillar Mate, KDE eller Xfce. Det sistnämnda är det som kräver minst av datorn. Man kan ju lätt provköra via en DVD eller ett USB-minne innan man bestämmer sig.
Känner ett par tjejer, 5 respektive 7 år, som gärna kör "Potatismannen" i Cinnamon trots att det egentligen är ett spel för KDE (ingår i paketet ktuberling).