Kategoriarkiv: Övrigt

Uppackning av en Intel NUC minidator

Jag har kollat runt efter en bra dator att köra Linux Mint på. Liten, billig och tyst är viktiga kriterier. MintBox 2 är häftig, men lite dyr.

Intel NUC minidator kostar från 2.195 kr med 2 GB RAM och 60 GB SSD-hårddisk. Jag valde 4 GB RAM och 120 GB SSD för bara 400 kr extra och priset landade då på 2.644 inklusive moms och frakt. Jag hade den hemma två dagar efter beställning.

Kvaliteten på detta klipp tycker jag är fullt godkänt med tanke på att kameramannen är min 10-åriga dotter och att hon spelar in med en mobilkamera.

Fortsättning följer, förhoppningsvis, med installation av Linux Mint och tester av datorn.

Efter att ha drivit sidan sedan februari 2007 och tagit alla kostnader för serverplats mm personligen kommer jag nu att ha med några mycket noggrant utvalda annonser. Det gör det också lättare att testa hårdvara och liknande.

I väntan på ”Qiana”

petra

Nya versioner av Linux Mint kommer två gånger per år. Den som nu är aktuell är version 16, ”Petra”, men redan i slutet av maj räknar man med att nästa version, med namnet ”Qiana” (som uttalas med betoning på första a:et) skall finnas att hämta. Det som är särskilt intressant med denna version är att den kommer att vara en så kallad LTS-version med 5 års support. Liksom tidigare kommer den att finnas i fyra utgåvor beroende på vilken skrivbordsmiljö man vill ha: Cinnamon, Mate, KDE och Xfce.

Text av Jan-Olof, publicerat genom tux-sven

The Cathedral and the Bazaar – dagens boktips

raymondericother05cathedralandbazaar

Eric S. Raymond har haft stor betydelse för open source-världen och jag har precis läst om hans banbrytande verk The Cathedral and the Bazaar. Boken finns att ladda ner gratis på https://manybooks.net/titles/raymondericother05cathedralandbazaar.html#.

Jag läste den på min nya Kindle, vilken kanske inte är speciellt öppen, men väldigt praktisk.

Jag kan varmt rekommendera boken. Här kommer ett smakprov:

The Cathedral and the Bazaar

Linux is subversive. Who would have thought even five years ago (1991) that a world-class operating system could coalesce as if by magic out of part-time hacking by several thousand developers scattered all over the planet, connected only by the tenuous strands of the Internet?

Certainly not I. By the time Linux swam onto my radar screen in early 1993, I had already been involved in Unix and open-source development for ten years. I was one of the first GNU contributors in the mid-1980s. I had released a good deal of open-source software onto the net, developing or co-developing several programs (nethack, Emacs’s VC and GUD modes, xlife, and others) that are still in wide use today. I thought I knew how it was done.

Linux overturned much of what I thought I knew. I had been preaching the Unix gospel of small tools, rapid prototyping and evolutionary programming for years. But I also believed there was a certain critical complexity above which a more centralized, a priori approach was required. I believed that the most important software (operating systems and really large tools like the Emacs programming editor) needed to be built like cathedrals, carefully crafted by individual wizards or small bands of mages working in splendid isolation, with no beta to be released before its time.

Linus Torvalds’s style of development—release early and often, delegate everything you can, be open to the point of promiscuity—came as a surprise. No quiet, reverent cathedral-building here—rather, the Linux community seemed to resemble a great babbling bazaar of differing agendas and approaches (aptly symbolized by the Linux archive sites, who’d take submissions from anyone) out of which a coherent and stable system could seemingly emerge only by a succession of miracles.

The fact that this bazaar style seemed to work, and work well, came as a distinct shock. As I learned my way around, I worked hard not just at individual projects, but also at trying to understand why the Linux world not only didn’t fly apart in confusion but seemed to go from strength to strength at a speed barely imaginable to cathedral-builders.

By mid-1996 I thought I was beginning to understand. Chance handed me a perfect way to test my theory, in the form of an open-source project that I could consciously try to run in the bazaar style. So I did—and it was a significant success.

This is the story of that project. I’ll use it to propose some aphorisms about effective open-source development. Not all of these are things I first learned in the Linux world, but we’ll see how the Linux world gives them particular point. If I’m correct, they’ll help you understand exactly what it is that makes the Linux community such a fountain of good software—and, perhaps, they will help you become more productive yourself.

Linux Mint 12 KDE är släppt

Linux Mint KDE har skrivordsmiljön KDE 4.7.4. Den finns som vanligt både i 32 och 64-bitarsutförande. Den ser både snygg ut och fungerar bra. Detta är ett mycket bra alternativ om du inte gillar nuvarande Gnome.
Faktum är att KDE numera inte belastar processorn alls så mycket som KDE 4 gjorde i tidigare utgåvor.
Jag har själv kört på en Acer Aspire One med en Intel Atom N270-processor på 1,6 GHz utan att det blivit trögt.
Detta då med skribordseffekter aktiverade och flera flikar öppna i Firefoxen.
Det finns ett problem kvar sedan RC-releasen, det är att Programhanteraren kan krascha på vissa datorer. Det är något man klurar på just nu. Ditt alternativ om du råkar ut för det problemet är att använda Paketinstalleraren Synaptic tills vidare.

Här kan du läsa mer om och tanka ned LM 12 KDE: https://blog.linuxmint.com/?p=1927

Om du redan har LM12 KDE rc installerad behöver du bara uppdatera för att få den skarpa releasen.

Linux Mint Debian Edition har kommit ut.

På självaste julaftonen passade Clem på att releasa Linux Mint Debian Edition eller LMDE som man oftast säger.

LMDE skiljer sig från alla andra Mint-utgåvor på så sätt att den INTE grundar sig på Ubuntu. LMDE bygger direkt på Debian.  De andra Mint-distarna bygger ju på Ubuntu som i sin tur bygger på Debian.

Vad är skillnaden?  Debian har gott rykte när det gäller stabilitet och tillförlitlighet.  En del av dessa egenskaper går förlorade när Ubuntu lägger till oprövad teknologi och inte hinner testa klart för att hålla sitt release-datum, var sjätte månad.

I och med att LMDE bygger direkt på Debian får man bättre kontroll på stabiliteten och kvaliteten.  LMDE är en ren Debian-dist, fast med Linux Mints användarvänliga gränssnitt och verktyg.

Den är enkel att använda, men har en något högre kunskaps-tröskel än vanliga LM Gnome Edition för att administreras. Det roliga är att LMDE har betydligt snabbare respons.

En annan utmärkande skillnad är att LMDE är en s.k. rullande dist, d.v.s det kommer INTE en ny utgåva var sjätte månad. Istället sker uppdateringarna succesivt.  Sköter du uppdateringarna så har du alltid den senaste utgåvan!

LMDE har Gnome-miljö och liknar LM 10 Gnome i stor utsträckning.

Uppstarten ser annorlunda ut eftersom man inte använder sig av uppstartsprogrammet Plymouth som anses alltför otillförlitligt.  Under start rullar alltså diverse text över rutan istället.  Dessutom används inte samma Grub-version som i Ubuntu, eftersom denna var behäftad med vissa problem. LMDE har tagit sin Grub (boot-hanterare) från Debian istället.

LMDE finns för både 32- och 64-bitarsprocessorer.

Läs mer här: https://blog.linuxmint.com/?p=1604

Nu har det under veckan varit problem med 32-bitarsversionen. Vissa konfigurationer ger tydligen svart skärm. Om du fått detta bör du ladda ner på nytt, nu när version 201101 släppts.

För info om problemet som varit och var den nya versionen kan hämtas ner,  se: https://blog.linuxmint.com/?p=1614

Själv kör jag 32-bitars LMDE utan några som helst problem på min Acer Aspire One D250.

/tux-sven

I väntan på Helena…

I stället för att hålla andan tills Linux Mint 8 ”Helena” släpps så sysselsätter jag mig ibland med att översätta andra program i Launchpad.

Linux Mint är mycket bra. Jag påstår till och med att det är den bästa distributionen. Men vi skulle inte ha någonting utan Ubuntu och Ubuntu skulle inte ha något utan Debian och så vidare. (Richard Stallman påstår, helt riktigt och oavbrutet, att Linux inte skulle vara något utan GNU.)

Därför vill jag slå ett slag för arbetsinsatser ”uppströms”. Den som vill hjälpa till att förbättra upplevelsen av Linux Mint kan hjälpa till att översätta, eller fixa buggar, i program som ingår i distributionen eller program som kan installeras. Launchpad är ett mycket bra verktyg och det är en fröjd att översätta där. Det är mycket enkelt att komma igång. Bara att registrera sig och på sin sida klicka på ”Translations” så får man förslag på program som man kan hjälpa till att översätta.

Idag har jag översatt ett program som heter ”WeSay”.

Sedan kan jag inte låta bli att visa Stallmans berömda tacktal.

Spotify i Linux Mint

Jag har precis installerat windows-versionen av Spotify med hjälp av Wine och det var en tårtbit. Spotifys egen instruktion var utmärkt.

Efter ha testat lite verkar det ju som en utmärkt lösning med många låtar och stor bredd. Exempelvis hittade jag 659 låtar med Carabao, 20 med Snoddas och 82 med Mustasch.

Spotify

Nyheter om Spotify:

Spotify tar in kinesiskt kapital – DN.se

Så fick Spotify skivbolagen med sig – IDG.se

Skivbolagen delägare i Spotify | Näringslivsnyheter | SvD

Spotify släpps till Iphone – DN.se

350 färska miljoner till Spotify – Internetworld

Spotify passerade 1 miljon användare i Sverige – DN.se

Ny dator

Foto av dator

Jag köpte en ny dator i förra veckan och blev mycket nöjd. Därför kommer jag att ge leverantören lite gratisreklam.

Leverantören är ggsdata.se och säljer mycket prisvärda datorer med Ubuntu förinstallerat. Nu bytte jag ju genast till Linux Mint, men jag tycker ändå att sådant ska uppmuntras. Dessutom kunde jag vara övertygad om att det fanns drivrutiner till alla komponenter utan att behöva läsa på.

Jag slog till på en GGS-Data Elite, 4400+ för blygsamma 4.398 kr.

Produkt-specifikationer

  • Baserad på flagskeppet av ASUS MicroATX moderkort – M2NPV-VM, PCI Express architecture, 2000/1600 MT/s FSB
  • CPU – AMD Athlon64 X2 4400+ 2.3GHz (energi-effektiv 65watt) (Kan uppgraderas)
  • Grafik – Geforce 6150 – VGA + DVI-D, High Definition Video max resolution 1920 x 1440 (@ 75Hz)
  • HDTV-Out
  • 2048MB Ram DDR2 800 PC6400 (Kan uppgraderas)
  • 320GB S-ATA II HD (16MB) (Kan uppgraderas)
  • Optiarc DVD±RW AD-5170